Är en tjej på 38 höstar. Född och uppvuxen i kära skåne. =) Gift med gubben min jag träffade för 20 år sen. Har två grabbar på 10 o 11 år. Har alltid varit mullig men när man träffade gubben -98 så åt man lika mycket som han bara det att han tränade och det gjorde inte jag. Så det kilo lösgodis och pizza varje helg satte sig långsamt. Sen blev man gravid och fick första grabben. Gick upp till 120kg men den grabben. Det året var då jag fick mitt första skov. Det var oktober hösten -07. Sen gick tiden och ja blev gravid men nästa grabb och gick upp till 156 minst. (vågen visade bara "error" sen) Efter det så bestämde jag mig för att gå ner i vikt efter det att grabben var född. Gick ner till 98 fram till februari -13 då jag fick mitt sista stora skov där jag blev halvsidesförlamad. Vårdcentralen skickade mig till ett annat sjukhus där de konstaterade direkt MS (multipel skleros) Har idag gått från skovvarianten till SPMS (SekundärProggresivMS) det betyder att jag inte får skov längre utan blir långsamt sämre. Men va fasen. Än så länge har man humöret kvar. Och vad hade man inte gjort utan familjen. <3 <3 <3 Problemet nu är att vad jag än gör tycker jag så vill jag inte ner i vikt. Sen skovet -13 vägrar jag att gå ner mer i vikt. Har istället gått upp i vikt. Men skall ner. Orkar inte släpa runt på dövikt. Nu kämpar vi.